Igår var det hel kväll med Sara, Sandi och Robin.
Vi skulle gå på bio och Sara och Sandi kommer och hämtar mig kl. 7 på kvällen. Sandi informerar mig om att planen är att vi ska åka till Ekebo efter bion.
Jaha, tänker jag... Ok, har aldrig varit där, så visst! Och Robin säger samma sak...

Vi åker ner till Max för att käka "middag" och pratar om allt mellan himmel och jord. Bl a att Sandi börjar tröttna på att allt hon gör hamnar i min och Saras bloggar... *smile* Sluta gör så roliga saker då! ;)
Vi fortsätter sen till bion där visst halva Helsingborg befinner sig och ska köpa popcorn... Sara och Sandi ska dela på en jumbo jätte popcorn så den springer Sandi runt med och ser ju inte liiiiiite hagalen ut. Den är nästan större än henne...
 
Vi ser filmen 1408... Damn, fanns såna riktiga PICKA A BOO stuff i den och till slut sitter jag och klamrar mig fast till Sandi... Och självklart är finns det något sorgligt i den också. Inte så här lite sorgligt som den annars kan vara i skräckfilmen, nej, här var det göra-ont-i-hjärtat-sorgligt och självklart känner jag tårarna börjar byggas upp i ögonen. (jag är super känslig när det gäller sånt)
Helt plötsligt får jag en känsla av att vara någon tittar på mig så jag vänder huvudet och möter Saras blick som säger: Tänker du börja böla nu?! och då ska fan inte jag börja böla... Kan bara tänka mig om vad hon hade skrivit i sin blogg om det...
Men filmen var bra. Den får 6 av 10 möjliga. ;)

Sen åker vi hem till Sandi för att sminka oss lite... Ja, jag, Sara och Sandi då, inte Robin. ;) I bilen lyckas Sandi skrämma mig med ett sånt där Pick A Boo-stunt så jag skriker och självklart skrattar alla...
Efter sminkrundan kör vi mot Ekebo...
I bilen säger jag till dem att INTE tappa bort mig och INTE åka någonstans utan mig, för jag tänker minann inte få bli tvungen att följa med någon man i trätofflor och flanellskjorta hem och sen bli tvingad att gifta mig i nån Bonde söker fru-grej...
Och de lovar, skrattandes, att det kommer inte hända... Tappas någon bort går man bara ut på parkering och hittar Sara och Sandis pappa som jobbar där.
Bra tycker jag och vi kommer fram... Och vi går in...
Jävlar va folk! Seriöst, där var sjukt mycket folk... Jätte kul för en tjej (jag) som nästan precis börjat komma över sin torgskräck. ;) men Sara och Sandi vill dansa så de springer iväg mot dansgolvet och lämnar ett par förvirrade/lite smått chockade mig och Robin.
Jag har visst blivit mer stadstjej än vad jag trodde och kände mig lite som Carrie Bradshaw på en åker. 
Så vi står där och blickar ut över Ekebo och småskrattar lite...
Jag vänder mig om för att titta bakom Robin och där.... EX ALERT!
Daniel, det enda ex:et jag inte pratar alls med för olika grunder... Yes, toppen, verkligen! Så jag vänder mig om igen och tittar på Robin: "Eeeeh, vi ska nog gå någon annanstans nu..." och jag förklarar att mitt ex sitter bakom honom. OCH självklart ska smidiga Robin se vem det är så han gör en sån här liten piruett när vi går därifrån... Smooooooth, Rob, smoooooth! ;)
Men vi hittar oss in i ett annat rum och efter varsin redbull/vodka släpper även jag och Robin loss på dansgolvet och vi har faktiskt sjukt roligt... Fast, Joddla med siv-låtar är verkligen inte jag och det kommer aldrig bli jag... =/

Efter vad som känns som flera timmars dans och hopp och tjejer som försöker kidnappa Robin OCH Sandi från oss byter vi rum igen och får för oss att vi ska bugga...
Sara och Sandi är skit duktiga och bara svänger rundor på golvet som värsta proffsen, medans jag och Robin inte får det att funka för 5 öre. Det är mest garv och i otakt...
Självklart dansar Daniel (ex:et) förbi hur enkelt som helst... Har jag nämt att killen är rankad på Topp 10 listan i Sverige i bugg? Well, det är han och han är även den som lärde mig bugga vanlig och enhandsbugg när vi var småttingar (we go back a long time...)
Då faller ju hela den där grejen med att man måste se otroligt bra ut när man träffar ett ex... Ok, jag var ju super söt med snygga kläder som fick mig att se super smal ut, men ja... Allting föll på buggen. =P Dammit!

Efter världens rockmedley och en sjungandes/överlycklig jag (älskar rock), drar vi oss hemåt och jag är super trött i bilen och pallar ingenting. ;)
Vi släpper av Robin hos sig vid halv 3 eller nåt... Så han kunde få sova eftersom killen var den av oss som skulle jobba idag. *naw*
Jag kommer hem strax efter och får nästan direkt ett sånt där gulligt mess från Robin...

Aaaaah, ni förstår säkert att jag älskar mitt lilla gäng... Får en alltid att må bra fast världen rasar lite eller mycket, det beror på hur man ser det.
Men jag skulle inte vilja byta dem för nåt i världen... Eller jo... Kanske Richie Sambora skulle kunna få mig att lämna bort dem. ;) Ja, alltså, the real Sambora... Not Pink Sambora... ;)