Min dator har lekt rövare med mig i en vecka eller nåt.
Nån jävla idiot la in nåt virus i den så den har gjort mig tokig eftersom alla mina lösenord loggades hela tiden.

Det är ju tur att man har Ante då som är så extremt snäll som han är... Så jag fick släppa hem datorn till honom och Jenny.
Efter lite mobbing över min bakgrunds bild, m.m, ska nu Ante övertala mig till att ha Vista. Detta är något som jag och Jenny har protesterat mot väldigt länge och tycker att vi ska vara trogna XP, like forever.
Men hur jag än vänder och vrider på det så kommer han med ett bättre argument tills jag till slut, suckandes, ger upp. Och Jenny ger då upp på mig och suckar: "You're on your own..."
Jag har egentligen ingen aning om vad han gjorde med min dator för när han berättade för mig, så såg jag att hans läppar rörde sig, men det enda jag hörde var: Bla blaaa blablabla blaaa...
Ni vet den där boken: Computer for dummies... Well, den skrevs med mig i åtanke... Ja, och kanske Sandi också... ;)
Så medans han fixade datorn, satt jag inne på Sagas rum på golvet och la pussel efter pussel. 

Saga är inte vilken 2 åring som helst med ett pussel i knäet. Nej, nej! She's like the Queen of Jigsaws. 
Det läggs pussel på löpande band och detta är pussel som ligger över hennes ålder.
Hon är ju hur smart som helst, och skulle sitta där och lura mig med det... Blev riktigt överraskad, men det är bara positivt.
Senare på kvällen blev det jag som fick natta henne med sagor i sängen tills hon lägger sig på sidan och somnar.
*ler* Hon är nog det sötaste som finns faktiskt...

Efter ungarna somnat och Ante fjantat sig med fjärrkontrollen till lamporna spelar jag och Jenny nåt skjutspel på deras Wii konsol. Och det ska ju då sägas att vi suger, brutalt.
Vi sänkte nivån efter ett tag (och en del gameovers) till Easy, som var den enklaste nivån och börjar spela banan igen. När vi dör, igen, så kommer det upp en ruta där det står: You can now choose Very Easy....
Förstår ni hur dåliga vi är??
Det var bara tur att Ante somnat i soffan när det hände för annars hade vi fått höra det resten av våra liv.
Sov över där och vaknade på ett av de mysigaste sätten ever... Av 2 små barn och massa morgongos.
HAHA, ville man inte ha barn innan dess, så vill man det efter det.

Iallafall... Dagen fortsätter med mer fixande av datorn och pusselläggning.
När jag på kvällen åker därifrån med min dator har jag Vista, mer spel, mer roliga saker och program och mer minne än vad jag hade i den när jag åkte dit. BRILLIANT!
Kan verkligen inte tacka dem nog... 

Thank you, Thank you, Thank you, Thank you, Thank you!!




Vista !! =D




2 månader, 1 vecka och 3 dagar kvar to One Wild Night!!