5 dagar kvar...
Sen tar jag hem min soldat. Och Försvarsmakten får INTE tillbaks honom.
Tiden går helt sjukt sakta. Ren tortyr...
Och jag borde gå och lägga mig... Äventyr med Hocock imorgon. Och jag är inte ett dugg trött...
Kan bero på att jag sov tills klockan var över 12 idag... Inte bra.
Men om jag går och lägger mig nu, så blir det imorgon tidigare... Och då är det bara 4 dagar kvar.
*suuuuuuuck*
Kom igeeeeen....
Stole my heart...
Han är fantastisk! Stal mitt hjärta direkt... Och jag tror faktiskt han trivdes ganska bra i min famn. Myste riktigt rejält.
Kunde inte ta ögonen ifrån honom.
Pytte små händer och fötter. Ja, hela han är grymt liten... Och så mjuk... *sigh*
Jisses, va mjäkig jag är... ;)
Imorgon blir det jobb... Torsdag med för den delen.
Sen måste jag seriöst börja planera inköp för Hemkomsten. :)
Snart kommer min älskling hem !!!
Lillprinsen...
11 dagar kvar...
Nu börjar jag komma in i den där "bubblan".
Där tid inte existerar utan jag bara är... Med det menar jag att tiden går sjukt snabbt, men ändå segar den sig fram. Jag får inte riktigt ihop det. Kan inte förklara det heller... Ni måste vara med om det för att förstå...
Om 11 dagar är Kenny här. Och han åker inte tillbaka!
Jag kan alltså lugnt vakna om nätterna och han kommer vara där. Ingen panik för att man missat ett samtal från okänd, eftersom det antagligen varit han som ringt.
Nu kan jag vänta tills jag kommer hem utan panik, och fråga vad han ville.
Gos på morgonen, planera helger och mysdagar, ha filmkvällar och sträck se en serie...
Återgå till det normala livet... Eller ja, nu är det normala livet är det här för oss nu, på nåt vänster. Men till ett någorlunda Svensson liv iallafall.
Inte ett soldatliv på ett tag...
Det ska bli skönt!! Tycker jag förtjänar det efter 8 månader av leva helt själv.
Men jag har alltså fixat det. :) Är måttligt stolt över mig själv och lyckligt lottad med vänner och familj som hjälpt mig. Utan dem... hade jag nog inte fixat det lika bra.
Nu väntar planering och bak för hemkomsten, som även är den hemkommandes födelsedag.
Och imorgon får jag träffa lille Vincent... Ska bli så mysigt!
Vincent är här !!
Igår kl 11.59 kom lille Vincent!
Äntligen!!
Och hela familj är nu hemma och alla mår bra... Syrran kände sig lite sliten... Wooonder why. ;)
Inte hunnit träffa honom än. Sjukhus o jag fungerar inte så bra ihop... Så på tisdag när jag är ledig hoppas jag kunna smita dit en runda och se den lille prinsen.. :)
Välkommen Vincent !!
Väntar...
Idag hoppas jag att jag blir moster... :)
Min syrra Alex har redan varit inne på BB och vänt en gång och är nu tillbaks där... (tror jag iallafall).
Just nu kretar mitt liv runt att vänta...
Sov inte på hela natten till igår, haha så jag gick till jobb, fixade det jag skulle och gick sen hem...
I natt har jag sovit. Men så var det bara att vakna och börja vänta igen. ;)
Hoppas lille Vincent kommer snart!!! =D
Borta bra...
Tidigt i måndags morse körde styvfadern mig och My till flygplatsen för vår lilla resa till Västerås.
Mysig frukost och sen läsa tjejtidningar på planet o sen var vi framme på Arlanda.
På Arlanda kryllade det av Utlandssoldater... Vilket gjorde att jag saknade Kenny TOKMYCKET!
Tänkte även tanken att gå fram och krama en bara för att för några sekunder kunna låtsas att det var Kenny...
Jag gjorde ju inte det, vilket Kenny är otroligt tacksam för, men lusten var där lite. ;)
Blev upphämtade och sen var det lite jobb som väntade.
På kvällen åkte vi till det mysiga hotellet Klippers, där jag bott tidigare när jag varit uppe i Västerås.
My och jag har planerat att gå ut och äta... Efter en timme utan att hitta något kul, och att jag ännu en gång upptäckt att jag gillar min stad mycket bättre, så går vi in på ICA, köper varsin sallad och lite onyttigheter och sen kröp ner i soffan på hotellrummet och kollade tv.
Vilket var helt underbart... Så skönt.
Och självklart ringde min älskling för att kolla att jag var ok... Jag gillar inte att resa och ville bara hem många stunder, men så hör man hans röst så bli allt så mycket bättre. :)
Han skrattade ju självklart åt mig och sa att det är ju så han känner det när han hör min röst i hemlängtan stunder.
Nooooow I get it. ;)
Sov som en baby den natten... Älskar hotellsängar. :P Och gårdagen gick jätte snabbt.
Självklart var där massa snö och det snöade ännu mer när vi var där.
Vi var inte glada över detta. Vi lämnade ett osnöigt Skåne och hamnade i skiten igen...
Why, God? WHY?!
Men efter ett försenat plan, övertrötthet och Mys gnyende näsa så landade vi äntligen i Skåne igen igår kväll...
Där min älskade mamma hade stått i 3 kvart och väntat på oss. Det är så mysigt att bli hämtade av mamma på flygplatsen. Det gör mig helt varm och glad. :)
Och det var helt sjukt skönt att komma hem och jag somnade inom en timme...
Så idag, har det varit en hel kaotisk dag. =P
Mitt huvud har inte alls hängt med och vid nåt tillfälle var jag helt färdig. Egentligen skulle jag inte ha pratat med Kenny idag, han är på nåt äventyr hela natten, men efter allt kaos hos mig hade han förberett så mycket som möjligt så han hann ringa mig... Så jag kunde prata av mig.
DET ÄR KÄRLEK, DET!
16 dagar kvar tills han är hemma...
Eviga snö.... (Västerås)
Under 20 gränsen...
VANSINNE! ;)
Sjukt kort tid... Vaknade leende imorse när det var det första jag tänkte på. Efter en timme (fortfarande glad) ringer telefonen och det är Kenny. Och jag börjar gråta när jag hör att det är han. =P
Why? I don´t know. Men helt plötsligt var jag jätte ledsen och saknade honom så det värkte i mig...
Stackars fina älsklingen förstod ingenting om varför han möttes av tårar när han skulle ringa och göra söndagsmorgonen mysigare...
10 min efter vi hade lagt på (detta var bara ett kort God Morgon-samtal) så var jag glad igen. Ok, glad med ett stänk av Kosovo-deppighet, men glad.
Fick blommor av honom i veckan... Som en underbar surprise stod de utanför dörren när jag kom hem på kvällen. Jätte vackra och jag har varit helt mysigt glad sen dess... :)
Igår var det Anhörighetsträff på LV6 i Halmstad. Jag och Morgan var där...
Vi fick se bilder och de berättade för oss vad som händer nu och när de kommer hem. Allt det här visste jag egentligen redan, och Kenny hade som vanligt flytt kameran så han var inte med på ett enda foto.
Så det enda vi åkte upp för egentligen var den otroligt goda räkmackan och colan som blev serverad på fikat. ;)
Äsch, bilresan var ju rolig i sig... Så det kanske inte var heeelt bortslösade timmar.
När jag kom hem var det dags för tjejmys med Cissi, Vicki och Åse...
Beställde hem thaimai och spelade Buzz...
Skrattade helt otroligt mycket, så efter bilresan och tjejmyset så är min mage jätte trött efter allt garvande. ;)
+ jag vann i Buzz. HEHE!! Älskar att vinna. ;)
Men tjejmys var precis vad jag behövde...
Idag tar jag det lugnt. Ska försöka färga håret sen och sen måste jag verkligen packa.
Västerås i 2 dagar... Åker tidigt imorgon bitti.
Ska bli kul!! Trodde inte jag skulle känna så här med tanke på sist jag reste någonstans blev jag as sjuk... Men det känns jätte roligt!
Enda lilla problemet jag har med det är att syrran (Alex) kommer sääääkerligen åka in till BB imorgon bara för att jag nu inte är i stan. ;)
Ok, hon förtjänar faktiskt det. För vid detta laget är hon fullkomligt uttråkad och rastlös.
Vincent får komma nu ju!!
Alex har till och med STICKAT en filt... Och hon har aldrig sticka något i sitt liv!! (uppenbarligen kan hormoner få en att göra det mest udda saker...)
Blommor från min soldat...
Visdomständer och andra "lustigheter"...
Får ett mess från min underbara Kenny... Då har FM nu bestämt att de ska flytta på medaljcermonin till dagen innan de muckar och åker hem istället för den dagen de åker hem.
Ursäkta, är det schysst att göra så mot den som är anhörig och tagit ledigt den dagen de sagt att cermonin ska vara?
För varför skulle man som anhörig tycka att det är nåt speciellt med att ens nära får medalj?... Det är ju liksom någonting som absolut händer dagligen och något alla är med om. Eller hur?
Nä, tycker att det är ren BS...
Och jag, med min vanliga tur, har nu 2 visdomständer på samma sida, uppe och nere, på väg upp. Och det är helt otroligt smärtsamt. Hur kan något så litet göra så fördömt ont?!
Så det blev att shoppa loss på apoteket. Här tar vi inga chanser, så nu har man 3 olika munskölj varav en är lite mer för infektionsrisk efter operation (man vet ju aldrig hur desperat jag blir liksom...;)
Och 3 olika värktabletter... Någon måste ju funka, tycker jag...
Och det ska funka nu. För ikväll vill jag ha melodifestival mys med sis.
Man vet ju aldrig när nästa gång vi kan barnfritt. Inte för att jag klagar om Vincent vill ploppa ut imorgon.
Jag lääääängtar tills han kommer!! Så man kan träffa honom och få se honom på riktigt.
Måste fortfarande hitta en bra födelsepresent...
Det är mindre än 4 veckor kvar tills Kenny kommer hem helt...
Det är ju helt sinnessjukt. Man vågar knappt tro det. Eller ja, jag tror nog inte på det. =P
För konstigt!
Nej... Nu ska jag stänga av musiken och vila rösten efter mammas och min tolkning av La Voix i bilen...
Tyckte själv vi var jävligt bra.
Oh glömde nästan. Köpte en sån rolig Partner Fyll-i-bok. Hehe! Ska tvinga Kenny göra sin del i den. Älskar sånt!!
He don´t... ;)
Sista gången...
I torsdags åkte Kenny för sista gången ner till Kosovo...
Och det var pest jobbigt! Lite konstigt kanske då det är den kortast perioden hittills, 5 veckor, och sen kommer han hem på heltid.
Men jag mådde verkligen dåligt och var jätte Kosovo-deppig.
Vickan var ungefär som mig... Det är så skönt att ha henne. :)
Nu är det bättre igen... Känns som vanligt när han inte är hemma.
Idag tror jag faktiskt att han blir tatuerad där nere... Men jag är inte säker. Tatueraren skulle komma ner idag iallafall. Skulle fan inte förvåna mig om han kom hem med Transformers-loggan på armen..........
Men då vet han också var sovsäcken och altanen finns någonstans.
That´s all I´m saying.
Igår var jag och shoppade... igen, med min Partner in crime (när det gäller shopping), Snider.
Eftersom vi har fått idén att vi ska göra egna smycken, en kul grej, så blev det en hel del från Panduro.
+ jag beställde ännu mer när jag kom hem som de inte hade i butiken. ;)
Självklart glömde jag köpa det viktigaste så jag kunde ändå inte sitta och göra något igår. Det är så extremt typiskt mig... Meeen det är ju bara att shoppa lite imorgon.
Jag är ändå ledig... Och sen blir det fika med Hocock och Snider på kvällen.
Nu ska jag däremot krypa ner i soffan med mina kakor (Brysselkex är ju heaven), cola och mysa med min nya bok om Gun´s & Roses.
Det e nice!
Welcome to the jungle!
Another Saturday night...
Seriööööst, nu går tiden för snabbt. (Mycket klagande på Father Time här va...)
Har bara Kenny hemma i 4 hela dagar till, sen åker han på torsdag.
Vill inte att han ska åka ju!
Har varit så mysiga dagar sen han kom hem...
Massa filmtittande och mys, och shopping, goda middagar och väldigt mycket prat.
Känns så skönt att kunna prata face to face...
Det är något man verkligen saknar när han är iväg.
Sen är de första dagarna ganska kaotiska eftersom han ska stressa ner och jag ska vänja mig vid att det finns en till hemma helt plötsligt. Man är ju ganska van vid att bestämma över allt själv, särskilt när det gäller TV:en... ;)
Och den eviga kampen med att han lägger saker någonstans och sen hittar inte jag det eftersom de inte ligger där de har gjort de sista 2 månaderna...
Men vi hann med lite fest iallafall!
Igår var det dags för Afterwork på jobb... Började med pizza, dricka och Guitar Hero dueller följt av Sing Star tävling om vem som betalade drickan. ;) HAHA! Kvitt eller Dubbelt och jag slipper nu betala min dricka på förfesten, tack vare Tina Turner!
Så nice!
Sen var det bowling time vilket blev en Star Wars kampanj mellan mig (Yoda/Ewok) och V (Padawan/Vader/Chewbacca).
Vilket jag nog faktiskt förlorade... Jag skyller allt på banan. Hur kan man bygga en bana som är SNE?? Kloten hamnar ju i rännan...
That´s my story and I´m sticking to it!
Sen efter en snabb avstickare hemma för byte av skor, med star wars sång i bilen, och fått lite champagne av killarna (Kennys 2 bästa vänner från Götet var nere) så stack vi ner till stan och möte upp gänget igen.
Sen blev det shotar, mer dricka och diskussioner om vart kvällen skulle gå. Självklart hamnar vi på HARRYS! WOHO!! Mer dricka, massa dans och fjönterier.
Sicket gäng... Underbart!
Så efter ha flippat helt i flera timmar tack vare Göteborgarna (som inte är kloka någonstans) åkte vi hem för nattamat och mys med liten Jovi.
Sjukt rolig kväll!! Ska så göras om inom en snar framtid!
Idag däremot är man ganska bakis... Skit seg och har bara gått ut för att lämna min syrras nya babymonitor till henne.
Snart dags för lille Vincent!! Och det riktigt lyser om Alex, på riktigt! Så underbart och se!
Nej, nu ska jag krypa upp hos Kenny lite och bara njuta över att han är här...
Eller ja... finns en väldigt stor chans att jag sover inom en halvtimme... ;)
Snoo och jag tar ton... Mycket vackert!!
1 dag kvar...
Ok, tiden har gått snabbt då... ;)
Idag är jag ledig... Tur det... Måste städa... *hehe*
Och självklart känner jag inte för att städa... Har precis kommit på (för 150 gången idag) att det är mycket skönare att ligga i soffan, mysa med Jovi och PLANERA att gå och handla...
Ooooch så var jag tvungen att blogga komma jag på... Och då får ju faktiskt städningen vänta lite... ;)
Fick min Alla Hjärtans Dags present igår. :)
Det är ett armband som Kenny suttit och flätat på nåt speciellt sätt... Och det är inte gjort av vad som helst. Det är gjort av en bit från hans livlina.
Hur romantiskt är inte det?! *ler fånigt*
Klumpen i magen har försvunnit lite sen det som hände i Afghanistan.
Värst var dagen när de visade kistorna insvepta i de svenska flaggorna, upplysta på en ramp, överallt.
Jätte vackert, men jag mådde dåligt av det och var ganska ledsen...
Nu har det släppt en del... Men tänker fortfarande på det varje dag.
Det stod även om det på papprena som kom från FM ang. anhörighetsträffen som ska va den 20 mars... Att även soldaterna i Kosovo har fått stöd om de känt att de behövt det. Mycket bra gjort av dem.
Fortfarande snö ute... Kom mer igår... Det är ju kul... Så kul. *ironiiiiii*
Och jag hör nu att jag börjar låta som min syrra Alex... Och jag som lovat att aldrig bli lika negativt inställde mot snö som hon är... Yeah, right. Sen kom denna vintern. Och nu förstår jag henne helt och totalt.
Och appropå Alex, så är det bara 5 veckor kvar tills hon ska föda. Liten Vincent kommer då!!
Håller på att kolla ut perfekta presenter... Kommer nog bli bra!
Nej... jag får väl sätta på Bon Jovi på hög volym och faktiskt städa...
Det är dags nu... *sigh*
Happy Valentines Day...
Jag får panik på all denna snö!!
Blev heldeppig när jag tittade ut igår och snön vräkte ner och jag skulle gå till bussen en timme senare...
Och sen att jag är riktigt förkyld hjälper väl inte deppigheten heller. Och det är en sån här jobbig förkylning; att man nyser hela tiden, man är snuvig, rösten är konstig och ögonen gör ont o rinner... Fy fan!
Så det blev inget stort jippo i helgen.
Jobbade igår och sen hem till mamma en runda. Sen somna jag i soffan med massa filtar runt mig, nässprayen i handen och en liten kisse sovandes lika hårt Slagen hjälte, ja visst!
Idag sov jag lääääänge! Behövdes!
Kenny ringde redan vid lunchtid. Han har också åkt på nåt så han pimplar hostmedicin och mår uselt.
Men ringde för att säga att han älskade mig och var supergullig. Och tackade igen för presenterna jag skickade till honom.
Lindt Choklad i ett stort rött hjärta!
Och hans favorit tuggummi som han måste få annars blir han ungefär som en rökare som inte har rökt på ett tag och inte hittar ciggen... Så det var uppskattat!
Hans present till mig har inte hunnit fram än... Hoppas den kommer imorgon!!
5 dagar kvar nu tills han kommer hem!
Tycker tiden går jätte sakta nu... Nu gör den faktiskt det. På pin kiv!!
Och sen är jag ändå förundrad över att dagarna tar slut väldigt snabbt... Hm, det är konstigt det där...
Nej nu ska jag krypa ner i soffan... med allt från igår kväll + cola och ett nytt avsnitt av McLeods Daughters...
Hoppas verkligen jag mår bättre imorgon.
Många tankar...
Man hinner tänka väldigt mycket på några sekunder innan ordet Kosovo kommer upp i huvudet och man lugnar sig lite och fortsätter läsa.
Men jag blir orolig för min älskling... Efter allt man fick gå igenom innan han åkte med alla papper och saker som jag var tvungen att veta, så är det kanske en normal reaktion.
Det som hände i Afghanistan i söndags är verkligen så hemskt.
Och av någon anledning släpper inte den där klumpen i magen av det heller...
Antagligen för att de gjorde samma sak som Kenny gör, fast i ett annat land. Och det hjälper inte att det står överallt på internet, på löpsedlarna, i varje nyhetssändning... Man kan inte iiinte tänka på det.
Och så känns det lite som att ALLA ska ha en åsikt om det nu. Och det finns bara 2 val.
Antingen så är man för att ha Utlandssoldater... Eller så är man emot. That´s it. (iallafall vad jag hört hittills...)
Till och med bland mina egna vänner märkte jag idag. Det var hårt. För jag är inte bara för att ha Utlandssoldater där det behövs (det hade absolut inte gått att vara tillsammans med en om man inte delar den åsikten), jag lever med det.
Och få höra från sina närmsta då att: Jag hade aaaaaldrig gått med på det. Och Huuuuur kan du låta honom åka/söka vidare??
Visst, det kan vara svårt för dem om de aldrig haft något sånt i sitt liv. Jag är själv uppväxt med militärer nära mig och för mig är detta inget onormalt. För jag har sett det så länge.
Men borde man inte kanske stötta lite? Eller är det bara jag?
Nu ska jag messa min älskling, sluta tänka och sen försöka sova...
Bara 9 dagar kvar tills han kommer hem!! =)
Hot Yoga...
Det är bara 14 dagar kvar tills min soldat kommer hem en runda... Nu känns som att tiden kommer sega sig fram och det kommer aldrig bli D-Day. Men egentligen flyger tiden fram och jag tror jag har något att göra varje dag fram tills han är här. :)
Oooch det ser ut som att jag kan vara med honom mesta delen av tiden när han är här... Yes, I love my work!
Appropå jobb...
Min chef tycker uppenbarligen att vi ska röra på oss mer så igår var vi på Hot Yoga!
När jag anmälde mig läste jag bara Yoga och sen skumläste jag början (som jag alltid gör nästan) och missade den viktiga biten.
Att det inte bara är Yoga... Det är Yoga i 40 grader värme......
Jag borde ha fattat att ordet HOT inte bara stod där för skojs skull.
Jag är en människa som inte klarar värme särskilt bra. Jag är inget fan av jätte varma sommardagar om jag inte har ett svalt ställe att rymma till så detta var kanske inte det smartaste jag har kommit på.
Yoga biten var jätte rolig! Gör jag jätte gärna om! Men 45 min i den värmen... Never again. Och ett vanligt pass är längre än så, det är i 90 min. Säkert skit bra för kroppen och rensar och så... Men nej, vanlig yoga tack!
O by the way... Just nu är inte träningsvärken nådig. Träningvärk i revbenen (eller musklerna där)... Det kan jag gott säga att jag aldrig haft innan.
Annars har det varit mycket shopping... Vet inte om man kanske kan kalla det FÖR mycket shopping, men det låter så fult att säga så... ;)
Förutom underbara nya kläder och lampor (Knubbisar is the shit!!) så har jag köpt mig ett par vackra underbara svarta högklackade stövlar. Jag tror jag vill begravas i dem. *suckar lyckligt*
Ska invigas imorgon efter som Snider och Hocock också har köpt nya stövlar och nu ska de gås in.
Jag hoppas innerligt att snö(skitet) har smält tills dess, men jag tvivlar.
Jag älskar snö annars. Jublar när det börjar snö. Men nu är jag sjukligt trött på det.
Det förstör mina skor. Det är kallt. Man får bestiga snöberg när man ska över gatan. Det är halt.
Och jag vet om att jag har en altan med tillhörande ganska stora krukor... Jag ska bara hitta dom.
Trädgården...
Jag odlar snö??...
24 dagar kvar...
Men om 24 dagar kommer min älskling hem. Denna gången har verkligen gått mycket snabbare än sist.
Och över halva tiden på hela grejen är vi redan över. Det är mindre än halva tiden kvar!!
I can see the end. ;)
Varit en hel del tröttsamma dagar. Såna där dagar där INGET går rätt, hur man än försöker.
Och så fort en sak börjar gå över kommer det nåt nytt... I fredags var värst. Herregud, vilken jävla skit dag!
Men... jag är en väldigt lycklig person, för de som finns runt mig hämtar alltid upp mig.
Och helt plötsligt på lunchen på jobb får jag ett samtal från ett okänt nummer, där en man säger att han är utanför med blommor.
Frågade rakt ut om det var nåt sorts skämt, men fick skrattandes tillbaka att så var det icke.
Springer ut och får en blombukett. Springer upp och får av pappret och det är från Kenny... Med mina 2 favoblommor: Nejlikor och rosor, i mina favofärger; Rosa och lila... Jag menar hur underbar kille får man ha egentligen?!
Allting kändes bättre och dagen bli faktiskt mysigare när man hade jätte vackra blommor bredvid sig.
I lördags var jag med mamma på IKEA och köpte lite saker att dekorera vårt grön/vita kök med...
Kennys val att ha de färgerna där... så nu blir det verkligen gröna saker. *hehe* Så nu har vi en KNALLgrön soptunna och vas till bordet. LOVE IT!
Kvällen spenderades hemma... Själv, med nya favo serien: Army Wives, ett bad och godis... Otroligt skönt och det behövdes lite egen tid. Samla tankarna lite.
Söndagen däremot var det dags för Bröllopsmässan på Marina.
Jag och Vicki blev övergivna av de andra som skulle med. Så vi åkte dit själva... Och det var inte alls något speciellt.
Klänningarna som visades var inget jag ville ha... Blommorna var fina, men nä... Och sen resten av utställarna var ihop packade i ett allt för litet rum och vi var in och ut på 30 minuter.
Blev besviken faktiskt!
Så vi åkte till Väla för fika och Shoppingterapi! Funka...
Denna veckan väntar shopping imorgon med Cissi. Provträning på Sats med Vicki, jobb och sen fest i helgen.
Och just nu tänker jag bara: Ok, hitta orken! ;)
Kärlek från älskling
Den gröna till vänster, längst bak. ;)
Den gröna till höger... Fiiiiin!
Kaos veckor?
Gjort jätte mycket och inte varit hemma nästan alls...
Varit förkyld i 2 veckor nu, om inte mer... GAH! Förkylning är fan värre än att föda barn, har jag och Vickan kommit fram till... Inte för att vi har några barn, men det måste nästan vara så.
Kan ha med denna kylan att göra... Nog för jag älskar snö, men nu räcker det väl ändå?! Nog första gången ever jag känner så... ;)
Annars har det varit mycket med mina tjejer... :)
Filmkväll, och middagar och sen självklart massa, massa prat... Haha, mycket bröllopssnack, eftersom vi nästa helg ska på bröllopsmässa. Ska bli så mysigt! Och så kanske man får lite fler ideér. :)
Inte för att det behövs för ideér...
Min käre styvfar har fått den underbara (ironi) tanken att jag och Kenny ska ta honom och mamma med sig till Las Vegas och gifta oss i ett Elvis bröllop.........
Det som skrämmer mig mest är att Kenny jublade över förslaget... MEN; No way... No how!
Det finns flertal människor som ALDRIG kommer förlåta oss för det.
Varit med familjen jätte mycket. Så skönt att gå hem till mamma och krypa ner i soffan och käka massa choklad. För man kan slappna av helt och hållet, bara glo på TV men ändå inte vara helt själv.
Blivit en hel del shopping... Massa nytt för våren är beställt. Allting från H&M. ;)
Love H&M !!!
Längtar mest efter en dösnygg klänning i kimono-modell och självklart är den restnoterad till mitten av februari. Allt annat fanns hemma. Så typiskt!!
Men det är ju tur att en del av kicken får man när man beställer/shoppar... Nu fattas det nog bara ett par snygga sommar skor...
Säger jag nu. Om en månad har jag 350 andra grejer som jag bara fattas. ;)
Har saknat Kenny jätte mycket den senaste veckan. Händer saker hela tiden, som man vill spy ur sig om, och ibland har känslan av att man vill ha honom hemma varit ganska stor. Så man kan få ut allt och samtidigt få kramas massa.
Men på nåt sätt lyckas Kenny ändå vara den klippan jag behöver fast han inte är här... Så man får mess väldigt ofta och samtal ibland 2 gånger om dagen... Och smarthuvudet har kommit på hur man kommer in på msn också nu... ;) Gissa vem som är bortskämd? Well... that would be me. ;)
Hoppas bara jag gör samma sak för honom...
Men min underbara Jenny skulle försöka mildra saknaden lite... Så hem i mitt brevinkast kommer där ett paket från Adlibris med en underbar liten bok vid namn: Håriga hunkar...
HAHAHA! Den är klockren! En av de bästa böckerna ever. Ljuvlig!
Och att den underbara Jon Bon Jovi med sitt 80-tals hårsvall pryder omslaget är absolut inte fel!
Man tackar!!
Nu blir det nog soffan lite...
Ska försöka se massa serier jag velat se ett tag. ;)
Hey stud... ;)
Christmas once again...
Den 13 december var det julfest med jobb och herregud, va kul vi hade! Jag o Vicki började förfesta hemma hos oss vid halv 3 och blev sen hämtade av Åse och Diana vid 5 för att åka till jobb och möta alla andra. Sen väntade Guitar Hero och Singstar med massa mys. Middag på SS Swea och det var en av de roligaste kvällarna ever.
Självklart när spriten kicka in lite så saknade jag Kenny helt otroligt mycket... Men jag har så underbara vänner och det hjälper väldigt mycket...
Sen var det full fart framåt och till slut efter massa väntande kom den 17... Den dagen då Kenny kom hem.
Var som en bumbibjörn on speed redan från morgonen... Självklart kom snön dagen förre så allt var totalkaos i Skåne... Som vanligt så fort det kommer snö här. MEN när jag kommer till jobb får jag veta att planen står still på flygplatserna och planen har inte kunnat landa kvällen förre ute i Ängelholm.
Panikartad kan man nog kalla mig lite, men allt eftersom dagen gick så kom allt igång igen.
Dagen gick sen jätte sakta... Självklart blev planet försenat så min mamma fick engagera mig med en shoppingrunda innan vi åkte ut till flygplatsen.
Jag var så förväntasfull och när Kenny äntligen kommer in genom dörrarna försvann allt och alla i rummet. Han marscherar rakt upp till mig och lyfter upp mig i sin famn.
Det var så skönt att få känna hans lukt igen och röra vid honom. Jag tror faktiskt jag blev förälskad all over again just där och då.
Det blev en hel del mys hela vägen hem (ja, och ungefär hela tiden sen dess)... Och en liten kisse här hemma blev helchockad över att "pappa" kom in genom dörren. Hon som har suttit och väntat på honom i flera veckor vid dörren.
Tiden har sen dess gått för snabbt. Haft massa mys med familjerna över jul och fått massa fina julklappar.
Julafton firades med Kennys familj och dagen efter firades med min familj.
På juldagen blev det även utgång med Vicki och hennes Emil. Riktigt roligt! Man var absolut inte nykter någonstans och dans på borden och massa kärlek var också involverat.
Hela kvällen slutade med att vi fick leta efter Emil i 3 timmar som kom bort. Och när vi precis gett upp, klockan 5 på morgonen, och antog att han hamnat i fyllecell (yes, den mängden alkohol var involverat) kliver han in rakt framför oss och undrade var fan vi varit någonstans.
Sjukt...
Så de fick vackert följa med oss hem och sova och igår låg där 4 slagna hjältar i soffan och fick pizza hemlevererat. Och självklart bestämde vi oss för att ALDRIG dricka mer i hela vår liv...
Men nu åker snart Kenny tillbaka till Kosovo... Och ångesten över det börjar dyka upp några gånger om dagen, mest på morgonen. Men enligt Kennys gruppchef så blir det lättare denna gången... Och förhoppningsvis har han rätt.
Hade ju inte precis tänkt bli sjuk denna gången, så det kan ju absolut bli lättare... *håller tummarna*
Nej, nu ska jag in och få upp mannen ur sängen så vi kan åka och shoppa. :)
