Det hjälper såååå mycket att mina vårkläder har kommit och jag har redan börjat använda dem. Till och med använt mina nya ballerina skor (i storlek 35!!!). Det är så härligt!
Och idag beställde jag en ny riktigt snygg sommarklänning från Bubbleroom. Längtar ihjäl mig tills den kommer!
Köpte även hotpants och t-shirts från H&M och en somrig tvål från Bodyshop. Så jag är redo!!

Det jobbiga var då självklart igår... när det snöa helt plötsligt.
WHY?! Vi är snart i slutet av april. Det ska inte snö nu. Det räcker. Det är grönt i buskarna, så nu är det nok.
Summertime, please...

Jag har heller aldrig trott att den dagen skulle komma när min optiker säger till mig: "Jag är så ledsen... Men dina linser har blivit försenade pga vulkanutbrottet."
Skrattretande måste jag absolut säga att det var. Så jag kunde inte bli irriterad fast jag faktiskt behöver mina linser...

Sen... Har jag... Anmält mig till minilumpen i Malmö i sommar!!!
Haha, hoppas jag kommer med. Ska bli skit kul och det pirrar förväntansfullt i magen på mig. Så nu får Kenny vara hemma och vänta på mig... En vecka bara, men ändå.
Det här har jag velat sen urminnestider och nu kändes det helt rätt att göra det.

Nej, nu ska jag kolla på den alltid lika patetiska Anna Anka... (känner mig som en sån fin människa när jag ser henne)

Klänning från Bubbleroom... Härligt!

ENSAMTID!!!
Äntligen!!

Ta det inte fel... Jag älskar att Kenny är hemma och skulle absolut inte vilja byta det på nåt sätt.
Men det är fan svårare än vad jag trodde. Att helt plötsligt är jag aldrig ensam... Efter jobb, kommer man hem och så är Kenny hemma. Så... det blir lite intensivt.
+ han ska landa och blir sjukt uttråkad och då ska han ungefär möblera om allt, fixa allt och ordna allt. 
Medans jag bara vill ligga i soffan, se serier och bara va... 
Krock? Javisst... 
Det var ju faktiskt ingen som sa att det enkla började så fort han kom in genom dörren...


Precis njutit av min ensamhet med ett bad och lyssnat igenom Slashs nya skiva: Slash. (thank God for Spotify!)
Sjukt bra! Den kommer lyssnas sönder inom en snar framtid. 
Favoriten är Track 12: Starlight feat. Myles Kennedy.
Även Fergie är med i en låt och DAMN, så har jag icke hört henne förut. This we like!!! 




But this, is a must hear: http://www.youtube.com/watch#!v=yDRopoYh144

I have to be alone... :)

Sista dagen som gräsänka... Känns overkligt.

Och just nu är jag helt slut. Borde egentligen gå och lägga mig eftersom jag varit upp och igång sen 6 imorse och ska upp kl 6 imorgon och göra 2 olika frostings till muffinsen.
Men jag känner att jag måste sitta här, helt själv, helt tyst och bara känna efter.
För imorgon måste även jag bryta ett mönster. Inte bara Kenny. :) Då ska allt bli som normalt, men ändå ändras precis allting.
Kommer nog bli några downs, men va fan. Klarade vi detta, så klarar vi fan i mig allt. ;)

Idag fick jag äntligen träffa honom!!
Jag, Cissi och Vicki fick ledigt från jobb så vi lånade en av mina föräldrars bilar och körde iväg. HAHA med bara en GPS som hjälp och en lite nervös förare (Cissi).
Det gick som smoooort.
Utom mitt otroligt yra samtal till Kenny, när vi hade ställt bilen och stod mitt i Halmstad:

Jag *skrattandes*: Jag vet inte var vi är!!
Kenny: Ok... Men följ GPS:en.
Jag: Men vi har ju ställt bilen...
Kenny: Ok. Lite svårt för mig att hjälpa dig.
Jag: Men du har ju bott här i 1 år. Du borde ju veta detta.
Kenny: Var är ni då?
Jag: Men det är ju det jag inte vet !!!
Kenny: Men om du inte vet och inte säger nåt, hur ska jag veta då?
Jag: Eh... *blond moment*

Det slutade med att vi frågade någon på gatan och då stod vi ett par hundra meter från torget vi letade efter...
Oopsi!
Såklart pissregna det, så det var bara att inhandla paraplyer och sen ställa oss för att glo på ryggarna. ;)
Hittade Kenny nästan direkt. Medaljcermonin kändes som en evighet. Men till slut var de klara och jag hade bestämt att jag skulle vara luuuugn när jag såg honom.
Det gick åt skogen och jag sprang igenom folkmassan och hoppade upp i hans famn. Bästa stället på jorden...
Massa pussar och kramar och gos och prat och... Fantastiskt...

Det blev ändå en ganska lång stund, men det jag kunde inte hjälpa att få tårar i ögonen när han gick därifrån...
Tur jag hade mina girls med mig... Så efter 2 min var allt bra igen.
Hemresan var ett av de roligaste sakerna vi har gjort, trots att Vicki säckade totalt i feber. Detta gör vi så om!

Nu har jag gjort klart alla muffins... Lillsyrran har varit här och gjort smörgåstårtan som hon dekorerar imorgon när jag är i Halmstad. Hon är guld värd, den tjejen. :)
Men nu... Nu ska jag faktiskt sova...

Och som min underbara compadre, Vickan, i detta Utlandsäventyr precis sa:

Nu är vår tid som militärfruar över!

Kärlek...

Mindre än det nästa...
Sen tar jag hem min soldat. Och Försvarsmakten får INTE tillbaks honom.

Tiden går helt sjukt sakta. Ren tortyr...
Och jag borde gå och lägga mig... Äventyr med Hocock imorgon. Och jag är inte ett dugg trött...
Kan bero på att jag sov tills klockan var över 12 idag... Inte bra.
Men om jag går och lägger mig nu, så blir det imorgon tidigare... Och då är det bara 4 dagar kvar.

*suuuuuuuck*
Kom igeeeeen....