Christmas...

Sicken jul... Man känner sig inte direkt utvilad, men fan va kul det varit.

I söndags åkte man hem till mormor, där även Alex och mamma2 befann sig, för sleepover.
Jag och Alex tillbringar kvällen med att leka tomteverkstad och slå in alla julklapparna (med tomteluvor och allt) som mamma2 och hon själv köpt. Vi kom till den slutsatsen att jag SUGER på att slå in paket och jag ska inte satsa på att jobba med paketinslag. Like at all... ;)
Efter ett tag tröttnar självklart vi på att slå in det jävla möget som Alex så fint kallar paketen och hela alltet har tagit en vändning.
Alex börjar så fint sjunga We wish you a Fucking Christmas och Bring us some Fucking pudding och låter väldigt... ja vad ska man säga, inte lycklig iallafall och mamma2 tycker att känslan är ungefär som i Tomten är far till alla barnen...
Kort därefter ger vi upp för att sova... Alex och jag somnar gott till Desperate Housewifes, men mamma2 ligger vaken hela natten och kollar på det.

Vaknar på julafton och får hänga med mormor ut på en snabb shoppingrunda eftersom nån jävel snott hennes presenter till oss. *BASTARD!*
Vi fixar detta rekordsnabbt och kommer hem till en smarrig julfrukost där även morbror Peter kom för att äta.
Sen är det dags för julklappsöppning nr 1.
Här får man grejer som är unbelieveble!
Lost Highwaydvdn med Bon Jovi limited edition, ett snyggt Guess armband från Kanada, en söt topp och ett svart läderbälte som det står Bon Jovi på! (den ska bäras på konserten)
SÅ JÄVLA COOLT!!!!
Vi sminkar och fixar till oss sen för att bege oss till respektive julfirande.

Shishi kör mig till mamma och jag kommer ganska perfekt till Kalle Ankas jul... Som vi 5 syskon inte var ett dugg intresserad av att se (23 jular, people... jag kan den) så vi sprang runt med kameran och posade runt om i lägenheten...  Så där satt Alf (styvfarsan) och tittade på Kalle Anka helt själv.
Efter det blev det julmat med Josh Groban julskivan mysandes i bakgrunden. Här kom även den årliga snapsen som vi alltid dricker till jul och midsommar.
MEN, denna gången har Alf bytt ut snapsen så det är inte den vanliga utan nån julsnaps som Kitte och jag sen får sitta och tvinga i oss för den är så äcklig. Och till slut Kitte: "Detta är lika äcklig som Sambocka..." Och jag håller med, för det är verkligen äcklig om nåt.
Efteråt är det dags för julklappsöppningen och här får jag den efterlängtade Axcent Glam klockan jag velat ha i ett år. *YAY!* Och även Bon Jovi rockcase från Elle och Babbi. =)
Sen springer vi runt och tramsar lite tills Elle har gjort ris a la maltan och mamma snurrat ner en mandel i den så tävlingen kan börja. Ja, jag är glad för jag älskar ris a la malta men en del av mina syskon tar största berget fast de hatar det, bara för att hitta nöten.
Synd att de fick sitta där med sin gröt, för jag fick mandeln efter 5 tuggor. ;)
Efteråt drar jag ner till mormor igen för lite mer sleepover och jag somnar otroligt gott efter en film och lite mys.

Vaknar på juldagen av att vi inte vet var Alex tagit vägen... Men hon hade bara vaknat för tidigt och gått och handlat bullar till oss i sin uttråkning.
Problemet med Alex är att fast alla andra har gått upp så är hon fortfarande asigt uttråkad och när hon är sån, är hon jävligt irriterande. Man vill liksom slå henne lite så där... ;)
Men jag åker hem ganska tidigt och dagen fortsätter med Lost Highway tittande *sååååå bra* och laxätande.
På kvällen drar jag och Alex på fest hos Micke och vi drar ut sen... Eller de drar ut.
Jag får springa ner i stan med Mackan och PJ som "bodyguards" för Elle ville visst det. 
Men det var ju inte ett dugg lönt och det hela slutade med att jag blev förbannad och gick. ;) Men där skiljer sig historierna... För jag var ju inte den som var nyktrast... *ironi*
Vi sticker till Max och käkar fyllemat istället och självklart har jag världens underbaraste människor i mitt liv så jag är skit glad igen när vi går därifrån.
 
Om en timme ska jag iväg och fira jul med Sandi, Sara och Robin. *mys* Ska bara packa in deras klappar......... ;)



image36
Alex som Nisse i Tomteverkstaden... ;)

image37
Jag som Nisse i Tomteverkstaden...

image38
Mina strumpklappar...

image39
Haha, morrongåvor...

image40
Uttråkad jag...

image42
Vacker lillsyrra =D

image43
My klocka!!! =D

Julklappar och Dilana...

23 december idag... *mys* Ska strax slå in de sista julklapparna och sen packa liten väska för några dagar hos mormor.

Hände inte så mycket på jobb i fredags förutom att Micke, som kommit hem från Norge över jul, kom och hälsade på. Allting kändes normalt igen, som att de inte varit borta alls. =P
Men annars var det bara att mata samtal, dricka massa cola och diskutera vinterkräksjukan som visst sprider sig över jobb. (jag har klart mig, thank god...)
Efter jobb sprang jag upp till Väla för att köpa gigantiska korgar proppfyllda med godis till Shishi och Bea som hade födelsedagsfest senare på kvällen. Tur att mamma kom och hämta en så man slapp konka hem allting som skulle med. *smile*
Kommer till festen och hade bestämt att jag skulle ha en nykter kväll av olika anledningar... Det gick riktigt åt helvete eftersom Shishi utmanade mig med jegermeister och jag är ju inte den som backar när någon slår vad med mig (man skulle kunna tro att jag lärt mig vid det här laget... men nej...) Detta följdes av rödvin och mer jegermeister. Sen var jag packad. Och inte lite heller... Då får man sms av Rob som undrar var jag är eftersom han, Kim (Ragnar) och David festar nere i stan. Det bestäms att de ska komma upp till festen och jag springer iväg för att hämta dem.
På vägen ner till stan ringer jag Sebbe... Det gick ju jätte bra. Värsta fyllesamtalet uppenbarligen eftersom det inte är mycket jag minns av det.
Blir hittad av killarna och vi drar upp till festen en stund innan vi drar vidare för att äta på Max. Här skiljs vi åt från de andra, men efter världens bästa fyllemat och tjafs om saker som jag bara tycker är en självklarhet, så blir vi hittade igen av de andra. Och jag och David drar med dem till Dickens för att parta vidare med lite karaoke.
Här blir man även hittad av dansken från festen hemma hos Fredde och Kasia. *smile* Och det tyckte vi väldigt mycket om. ;)
Stapplar hem vid 3 och somnar gott efter flertal fyllemess till olika personer. *oops*
Vaknade bakis som fan igår och ringer Sara för att berätta om alla äventyr jag varit med om. *S* Detta följs av en liten shoppingrunda i stan och sen hem i perfekt tid till Rockstar Supernova.

Shit, va jag älskar det programmet.
Jag älskar Dilana! Fantastisk! Och man måste ju bara nämna Toby Rand och Lucas Rossi. Toby är en sån där snygg kille som kan sjunga, så självklart tycker man om honom. Lucas är mer att han trollbinder en med hans röst....
Men inget slår Dilana... För er som inte hört henne: YOU GOTTA! Särskilt låtarna; I kissed a butterfly, Do you now och PMS.
(Sara sitter nu o läser detta och nickar för fullt.) ;)
Sen att man i programmet får se Gilby Clark *drool*, Tommy Lee och Jason Newsted do som magic är ju bara ett stort plus i kanten.


Igår kväll satt man mest i telefon... 2 timmar med Sebbe (det var den teleräkningen) för att prata om allt och få lite info vad jag egentligen sa i mitt fina fyllesamtal. Men det är ok, jag var bara full visst. ;)
Sen var det Robins tur i nån timme för support och till sist Sara i nån timme. *S* Sicka liv vi har...
Sitter hemma en lördagskväll och pratar i telefon med varandra! *fnys* Ok, Sebbe var ursäktad eftersom han skulle ta bussen till Sverige bara några timmar senare... (Och nu är han hemma! *studsar upp och ner*)
Men vi andra, nej nej, det får bli skärpning här... ;)

Ooooh, nä ska ta och slå in klapparna nu och kolla var fasiken syrran är någonstans... Om hon lever.


MERRY CHRISTMAS EVERYBODY!




 


image35
Dilana


5 månader, 3 veckor och 6 dagar kvar to One Wild Night!!

Crazy People...

Ibland förstår jag verkligen inte hur jag får ihop mina dagar... Idag har varit helt sjukt crazy.

Jag kommer till jobb, är ganska pigg och glad över veckan som väntar mig. Syrran kommer på fredag, sen är det fest och om en vecka är det julafton.
Charlotte (gruppchefen) frågar om jag inte är redo för att gå på Onoff själv... Haha! Well, redo och redo.
Men man blir nog aldrig redo för de där första samtalen, helt själv, på ett nytt uppdrag, så det var väl lika bra att få det överstökat.
Och, jag tror jag klarade mig ganska bra... Var bara inne och lekte helt fel ett par gånger (4) men ingen skada skedd. ;)

Efter jobb drog jag, Sarah och Nina upp till Väla för lite julklappsshopping. Det slutade med en ny slå-om-tröja till mig... + en hasselnötsdröm innan jag gick ner till jobb igen för godisjakt och möta Sara.
Vi åker sen till IKEA för att köpa lite nya möbler till hennes nya lägenhet och försöka hitta skålar och ljushållare till Sandi.
Vi hittar bara ljushållarna som, självklart, står högst upp på hyllan... Så där står vi, tittandes upp på dem och undrar hur fan vi ska få ner dem.
DÅ kommer Sara med den brillianta idén om att jag ska ställa mig på hennes axlar... Vilket jag INTE går med på eftersom vi tjänar inte tillräckligt bra för att betala för allt på porslinsavdelningen som skulle gå sönder under vårt uppdrag... Jag får bara en sucka tillbaka om att jag är tråkigt. ;) Haha, nej... men smart!

Efter lite korvkäkande och snack om att Laebels hickar när de dricker kall läsk så ska vi packa in alla möbelkartonger i Sara lilla Golf. Hm... Vi öppnar bagagluckan för att kunna slänga in sakerna, och först slänger vi in våra väskor så de hamnar längst fram.
Efter det kommer vi på att vi måste lägga 3 paket i baksätet och Sara ska då öppna bakdörren medans jag håller i en kartong... Hon stannar och stirrar in i bilen och jag tittar lite frågande på henne. 
Hon säger: "Ok... Nycklarna ligger längst fram i bilen..." och självklart måste man ha nycklarna, som ligger i väskan, för att kunna öppna dörren (nej, bilen är inte den nyaste på marknaden)...
Så, Sara slänger sig in i den här lilla bilen för att göra någon slags klättring, medans jag står utanför, fortfarandes hållande i kartongen, och asgarvar åt den syn jag ser.
Sara klarar det med flygande glans och hoppar sen ut och ser väldigt stolt ut. Jag däremot kan fortfarande inte sluta skratta och när jag vänder mig om ser jag att där står bilar med folk utanför och bara glor på oss.
Detta får mig inte att lugna ner mig utan jag riktigt tjuter av skratt...
Vi lyckas dock få in alla kartonger utan några missöden och vi kör därifrån för att hämta Sandi, som fortfarande är på jobb.

Vi anländer i ett helt stycke och kommer upp för att prata lite strunt med våra kollegor och vänta på Sand.
Klockan slår 8 och vi kutar ut genom dörren och hoppar in i bilen igen för att köra mig hem.
Vi kommer in i stan och och det kör upp en vit volvo bredvid oss när vi står vid ett rödljus. Och mannen, han var kanske 50-55 år, som sitter i den STIRRAR rakt in i framsätet på våran bil.
Jag tyckte det såg lite creepy ut och undrar vad den äckelgubben glor på... *ryser* Så jag tittar rakt fram och ser...
SANDI, med rynkad näsa, nästan tryckt mot fönstret, stirrandes på mannen i volvon.
Jag utbrister: "Vad fan gör du, Sandi?!" och börjar asgarva medans Sara skriker: "Vad då? Vad då?? Vad gjorde hon??"
Men tyvärr kan jag inte svara henne för jag håller på att dö av en skrattattack och det gör Sandi med.
+ Att jag tycker synd om den stackars mannen som inte bara blivit utstirrad av Sandi (hon kan inte hjälpa att hon gör så... det bara händer), utan nu också får bevittna 3 galna tjejer i en liten Golf som verkar ha förlorat vettet totalt och är bortom all räddning.

Men det är så vi är och jag skulle inte vilja ändra oss för nåt i världen...
För jösses, va livet hade blivit tråkigt då.
Men jag börjar inse att ni som läser min blogg, antagligen börjar tro att vi borde låsas in i ett vitt rum med speciella jackor som håller våra armar runt oss...

Dagens mesta sagda mening (av alla): Silence!! I'll kill you!!
Förklaring: http://www.youtube.com/watch?v=1uwOL4rB-go  (ses på eget bevåg) ;)


6 månader och 2 dagar kvar to One Wild Night!!

Christmas Party!

Julfest nr 2 igår på Wallmans här i Helsingborg och man mår som man förtjänar idag... Eller egentligen inte! ;)

Hela dagen var rolig och mysig. Vi hade luciatåg på besök på morgonen och åt lussebullar och drack glögg.
Jätte mysigt... Jag älskar Lucia-tåg!
Vi hade inte så mycket och göra denna dagen heller så självklart börjar folk få för sig grejer och helt plötsligt hör man Annette (big boss) som står bredvid Daniel vid Sandaniel-bordet: "Så, Maria, jag hör att du ska uppträda ikväll!"
Jag stirrar på Daniel som flinar glatt och börjar protestera högljutt mot denna idén eftersom jag faktiskt redan försvarat TRs ära på Mallis, i kort kort och högklackat på en bardisk + att jag sjöng på förra årets julfest. Alltså, ska jag inte behöva göra såna här saker mer.
Men jag får svaret: "Men du har inte försvarat äran i år... Så du har inget att komma med."
Brian kommer då med idén att jag och Daniel ska sjunga en duett med varandra, och Daniel gör det värre igen med att säga att nu ska vi ha något som heter Resurs Idol 2007 och vi ska vinna skiten...
Man kan ju bara sucka åt dessa ideér som killarna får för sig nu förtiden...

Lunchen kommer och med den ett underbart samtal om vad man kan göra med vitlök. En av de nya killarna (vet inte vad han heter så vi kallar honom Garlic) älskar visst vitlök lika mycket som jag och vi började en liten lek om att mixa vitlök med olika andra saker.
Så som lussebullar med vitlöksklyftor istället för russin, Coca Cola med vitlök i, brieost med vitlök och tårta med vitlök. Vi ska nu prova allt det här och sedan ha redovisning för de andra... Som faktiskt såg väldigt äcklade ut, medans jag och Garlic tycker detta är underbara ideér!

När jag slutar är det sminktajm och jag tar en toa i besittning. Brian erbjuder sig att hjälpa mig med min makeup men det tackade jag faktiskt nej till... Wonder why?
Blir iallafall färdig i tid till mingel med de andra kontoren och efter ett glas vin hoppar jag och Jessica H in i en bil och styr mot Helsingborg. Det underbara med Jessica är att hon har samma musiksmak som mig och vi cruisar in till stan till de ljuva tonerna från Bon Jovi. Vi sjunger och rockar i bilen som aldrig förr... *aaah underbart*
Kommer fram och möter Jenny som tagit ledigt från barnen för att festa med oss. Vi kommer in på Wallmans och Jenny och jag tycker det är så roligt att gamla Melrose kan se så bra ut. ;)
Vi sätter oss ner vid ett bord tillsammas med bland annat Fredde och Lenni och njuter av showen.

Showen var verkligen toppen bra! Maten... inte lika toppen bra. Pytte portioner (ok, jag blev mätt) och det enda som egentligen var super gott var efterrätten.
Men shit, va kul vi hade. Jag och Jenny springer rundor lite överallt för att prata/fotas med folk tills vi till slut stannar för att sjunga oss hesa på Rock-medleyt tillsammans med de 2 Lindorna. Skit bra!
Efter detta ska vi ha mer alkohol i oss och dansa... så vi styr benen mot dansgolvet där de flesta av de andra har hamnat.
Jag och Catrine gör en liten hyllning till Sebbe och Micke med att dansa deras små... speciella danser. Eller hyllning och hyllning. Vi asgarvade mest åt hur fjantiga vi såg ut. ;)
Vet inte hur länge vi dansade sen men vi avslutade hela alltet med att ställa oss på podiumet som stod mitt på dansgolvet och shakade loss. ;)

Här tänkte vi att kvällen skulle sluta eftersom kl. var halv 1 och de flesta av oss (inte Jenny) skulle upp och jobba... Så Kasia ska komma och hämta oss och jag o Jenny hittar en sorts soffa utanför ingången där vi sätter oss och väntar. Eller ja, Jenny sätter sig, jag halvsover lite lutandes mot henne. =P
Kasia kommer och vi klämmer in oss i bilen. Självklart eftersom jag är minst får jag sitta knä och jag hamnar i Björn "Van Helsing"s knä. Han fick strikta order om att hålla hårt i mig så att jag inte skulle dö om vi krocka och självklart kan man alltid lita på denna mannen.
Vi lämnar av honom först och sedan är det min tur. Hoppar av utanför mig och får en gonattkram av Ante som är ganska wasted. Jag vinkar hejdå och går upp o somnar (däckar?) skönt i min mjuka, varma säng.

Sen har vi det här med att vakna dagen efter en fest... Jag hade världens huvudvärk och whiskeyröst och hade verkligen inte lust att gå upp kl halv 7, men jobbet väntade så det var bara att palla sig upp. Som tur är kom Fredde och Kasia och hämtade mig. *thank you*
Kommer till jobb och informerar folket om att: "Idag ska vi lära oss hur vi pratar med smååå bokstäver. Ok?"
En timme senare dyker Ante upp och han var visst inte bakis alls... Nähä! tänker jag, är jag den enda som är det eller?!
Men hans nästa kommentar gjorde att allt föll: "Så, drog du vidare efter Wallmans eller?"
Jag stirrar på honom och frågar om han skämtar med mig och det gjorde han uppenbarligen inte, så jag suckar:
"Ante... VI ÅKTE HEM IHOP!! Du släppte ut mig ur bilen och allt!!"
Han tänker efter lite och ler sen lite dumt: "Hehe, jaa... det gjorde vi ju." =P
Skit bra... Fick även veta av Jenny nu att han 25 minuter efter de hade släppt av mig kommit in till henne när hon satt vid datorn och skrev ett litet nattemeddelande på facebook till mig och frågat: "Har Maria kommit hem nu? Är hon vaken?"
Hm... Är jag verkligen så lätt att glömma? Jag kanske ska bli förolämpad här? Eller?
Men nej, det tror jag inte... ;) Jag har själv kommit på en hel del saker allt eftersom dagen gått. Som att jag skickade mess till Sebbe kl 1 i natt... =P Jobbigt det här med alkohol och minnas saker efteråt.

Tack till Theo för de fina och genuina bakisråden! *s*



image34

Spegel, Spegel på väggen där...


6 månader och 5 dagar kvar to One Wild Night!!

Jakten på den vilda linsen och spetsad av nålar...

Konstig dag igår... Mitt huvud hann inte riktigt med.

Det var fortfarande hel dött på den danska sidan på jobb... Man, va uttråkad vi var.
Så vi får in avtal vi ska sitta och göra och helt plötsligt, när jag sitter där i lugn och ro börjar mitt öga rinna. Inte så här lite utan fruktansvärt mycket så jag springer mot toa och skriker efter Sandi på vägen: "Sandi!! Min lins! Koooooooom!!"
Och självklart kommer hon, räddaren i nöden. Många ggr den kvinnan får step in när det gäller mina linser...
Iallafall, vi låser in oss på toa och får ut linshelvetet och sköljer rent och shit.
Stoppar in den igen, men nej... Det börjar rinna igen och känns skit irriterat och jag kan inte ens ta ut den.
SÅ, Sandi får in och gräva i mitt öga för att rädda mig från att se ut som en och annan tvättbjörn (mascara, people, mascara...).
Och vi får skölja igen... Det enda som hörs från den toan är snörvlande från mig och en hel del fnissande. Meen, det lyckades och vi kunde till slut lämna toan.
So what att det såg ut som att jag hade bölat ögonen ur mig. Jag såg iallafall. ;)
Thank you, Sand!

Dagen fortsatte med att jag skulle till läkaren med min arm och få akupunktur för att försöka få loss nerven som sitter lite fast. 
Var ganska nervös... Är inget big fan av nålar, I can tell you that och här betalar jag för att en människa ska sitta och köra in nålar i mig! Hann ångra mig 1000 ggr på vägen dit.
Men kommer dit och det var faktiskt inte så farligt... Gjorde lite ont när nålarna gick in, men sen var det mest en ganska skum känsla som jag faktiskt inte kan förklara. (konstigt då, det satt nålar i mina muskler........)
Hm... Nästa gång ska det vara ännu fler nålar...
Och det enda jag kan tänka på är Pinhead i Hellraiser filmerna. Den killen måste ju må förjävligt dåligt så många nålar han har inkört i sig. ;)

Ska ha ett nytt uppdrag på jobb... Onoff. Började med det igår och det är faktiskt lite kul med nytt. Får lite konstiga reaktioner när jag berättar det för folk bara.  
Rob trodde att jag försökte lura honom och jag fick säga meningen: "Jooo, det är sant!!" Ungefär 20 ggr innan han finally trodde på mig... *suck*
Kim (Ragnar) tyckte mest det var roligt och tyckte jag kunde gå på direkt... Eeeeh, what about no? 
Sebbe, som jag pratade med på kvällen, hade nog den värsta reaktionen av alla och började asgarva. Inte nåt snällt skratt, utan ett riktigt elakt skratt och nån kommentar om att jag skulle få hela alltet att gå i konkurs. 
Well, dude, tack för ditt stöd... *dryper av ironi*
Catrine fick jag också tjata 50 ggr på innan hon trodde på mig... + SIBA avdelningen (där jag satt förut) kallade mig förrädare.
Undrar varför ingen tror på mig egentligen... Såååå dålig är jag väl ändå inte på elektronik?... Eller?
You fuckers...

Haha mina syskon har också hamnat i bloggträsket, ni kan läsa allt om deras liv här:

http://ellebell86.blogg.se/
http://kittelund.blogg.se/
http://babbilund.blogg.se/



6 månader och 1 vecka kvar to One Wild Night!!


Julkort och julgranar...

Så rolig denna dagen har varit. Inget att göra på jobb så man bara satt där i flera timmar. Ok, det kanske inte är den roliga biten, men när det ska flippas, så flippas det rejält.

Dagen börjar med att man åkte buss tillsammans med den alltid lika gulliga Diana och när vi kommer fram kommer Sandi och Sara i ungefär samma veva. Sara är förvisso ledig idag, men som hon själv sagt: Jobbar man på TR, lever man TR...
Sara och Sandi har suttit i dagar och gjort personliga julkort till de flesta som var med på julfesten som de delade ut imorse.
Mitt var rött och glittrigt med en "poserbild", som Stoffe så fint kallar det, av mig på framsidan och i det var det massa bilder från julfesten som de suttit och klippt o klistrat in. SUPER GULLIGT!! Hur ska man slå det liksom?

Idag kom även Sarah och Nina tillbaka från deras utbildning, så nu är allt tillbaks till det normala igen...
Stoffe kom även in genom dörren snörvlandes och hans citat idag har varit: "Jag måste hämta mer papper.... *snörvel snörvel*". Vilket jag av någon jäkla anledning tyckte var skit kul så jag började asgarva... Flera gånger... (ibland tror jag faktiskt att jag är lite smått crazy... på allvar...)
Sen sitter jag och tittar på mitt fina julkort... Och överanalyserar frontbilden. Så, jag får för mig att jag har en gigantisk näsa och berättar detta för Sarah B som tycker jag har blivit galen och hotar med att ta bilden ifrån mig...
Självklart slutar jag inte och ju mer jag tittar på bilden tycker jag verkligen att jag har värsta zigenar-hök-näsan...
Men som Sandi sa: "INGET är värre än bilden på mig i Stoffes knä..." (hänvisar till Saras blogg för detta: http://valkyria85.blogg.se/) och det har hon faktiskt rätt i.
Fast den bilden kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! ;)

Dagen fortsätter med en Maria-sjungades Daniel som försöker övertyga mig att ta hans pass i helgen, en tomtepyntandes Nina, en snuskig Brian som säger värsta kommentarerna om vad han vill göra med mitt julkort (man vänjer sig vid killhumor, jag lovar..), en arg Sandi, lite Iron Maiden och en tokskrattandes jag.
Och till slut släpper Charlotte (chefen) hem mig tidigare... Men självklart stannar jag kvar (jobba TR, leva TR) för att vänta på Robin och Sarah och när klockan slår 16.15 går vi ut genom dörrarna.

På bussen frågar helt plötsligt Robin: "Vem är Richie Sambora? Nån modell eller?"
Oh shit! Vad är det här? Jag som trodde han verkligen hade förstått vem denna man var, men uppenbarligen så tänker Robin på min Pink Sambora när han hör namnet Sambora.
Jaha, det var ju inte bra... Så jag får ju förklara och det går upp ett ljus för Robin.
Självklart är han Bon Jovis gitarrist... Vad annars? ;)
Sarah pratar sen vidare om hur gammal denna mannen är och bla bla bla... ;) Yeah yeah yeah, het är han iallafall. Måste vara den där rockstar-looken. ;)
(Sara, tyst! Jag säger bara: Tommy Lee är inte mycket yngre!) *smile*

Anywho, bussen kör in i vår ljusfyllda stad. Älskar Helsingborg när det är jul... Och självklart måste jag visa Robin den stora granen som alltid står nedanför Kärnan trapporna, eftersom han och jag har en plan som involverar granar. (hänvisar till tidigare inlägg) Så jag pekar ut genom fönstret och Robin tittar. 
Sen flinar han och säger: "Den grannen!!!" och jag börjar asgarva. Stackars Sarah ser lite rädd ut eftersom hon lite halvt förstår vad vår plan innehåller. ;P
Jag och Robin hoppar av på Söder och går in för att köpa lite godis. När vi kommer ut igen ser jag granen som står på söder och att lamporna nu är tända i den som jag också påpekar.
Robin tittar på den, är tyst ett tag och säger sen: "Undrar om lamporna hade slocknat eller lyst starkare om du stönat riktigt högt i den..."
Och jag cracked up i skratt eftersom jag inte alls var beredd på den kommentaren... Och jag vill inte ens tänka på vad folk som gick förbi tänkte.
När vi står och väntar på bussen och diskuterar roliga människor och faktiskt ännu mer sex , säger Robin en sån där kommentar till: "Sen jag träffade dig, kan jag inte sluta tänka på sex..."
Och jag dör så mycket jag skrattar och får faktiskt gå bort från honom en bit för att kunna andas igen. Me?!

Meeen, jag ska väl inte ta credit för det helt själv... Tror nog 2 vissa danska systrar också har nåt med detta och göra och jag vet inte.... Har vi förstört killen för all framtid? 
I think not... Men hur hamnade jag i detta gänget? Jag som är den pryda av alla. ;)
Haha, guess I'm not that of a prud anymore... ;)





image33

Juligt eller vad?


6 månader, 1 vecka och 2 dagar kvar to One Wild Night!!

Popcorn dejten...

Så igår hade jag och Robin vår första dejt... Egentligen var det ingen dejt, men eftersom vänner och familj till oss inte trodde på nåt annat så bestämde vi att det var en dejt.

Vi skulle iallafall se den nya Beowulf-filmen på bio så vi köper anabola popcorn som Sara och Sandi kallar den och 2 anabola color. Så står vi där bland alla andra och väntar och pratar. 
Då frågar Robin om det är ok för honom att titta på andra? "Neeeej", säger jag. 
"Inte ens om de tittar på mig?" Undrar han då.
"Neeeej, då ska du titta ner i marken och se ut som en kept man..." Tycker jag. 
Och det gick Robin med på... Don't know why, men ok!
Så kommer vi in och hittar våra platser, längst bak, längst in. Skit bra! Bredvid oss kommer sen ett par som ungefär hinner sätta sig ner innan deras tungor verkar fastna rejält med varandra.
Robin puffar då till mig och säger: "Nu ligger vi efter!"
"Haha! Jaa, vi har ju gott om plats här sen att make up for it."
svarar jag.
En liten stund senare hör jag Robin: "Nej! Faan!!" och när jag tittar på honom så har han händerna över skrevet.
Ehm... ok... Ni kan ju bara tänker er vad jag trodde hände...
MEN som tur var så var det inte så utan han hade spillt cola rakt ner över byxorna.
Han säger sen en kommentar som var klockren: "Ja, detta går ju bra... Jag är ju redan blött!" *wink wink*
Och jag brister ut i asgarv.

Sen börjar filmen... Och när den första scen drar igång vänder jag mig om till Robin: "Vad då? Är den animerad?!"
Jag får tillbaka lika förvånat: "Ehm, ska vi se en tecknad film?"
Och japp, det skulle vi visst. Filmen är animerad.
Men det var faktiskt skitsamma, för filmen var otroligt bra! Den följde berättelsen om Beowulf till punkt och pricka och var riktigt bra gjord.
Tänk er själva en animerad Anthony Hopkins, John Malkovich och Angelina Jolie som spelar upp en historia som sägs ha hänt bara rakt över sundet. Nej, den rekommenderas varmt!
8 av 10 faktiskt! =)

När den är slut fanns ungefär över halvdelen av popcornen kvar och vi ber ger oss av hemåt. Vi proppar i oss popcornen och Robin kommer på att we will turn into a gigant popcorn imorron. Vi kommer bli vita, fluffiga och lukta precis som dem.
Självklart blir det värre i mitt huvud och jag säger: "Mmm, och sen kommer vi skita popcorn och från toa kommer det bara höras pop pop pooooop POP!"
Vilket vi båda tycker är skit roligt och börjar asgarva.
Vägen hem fortsätter sen med att Robin ska berätta nåt som han går helt in och börjar gestikulera med händerna. Problemet är att han håller i popcornen så det bara flyger popcorn över gatan och till slut tar jag kartongen ifrån honom.
Men det gick inte heller så bra, för då kunde ju inte jag käka av dem eftersom jag har min cola också... Svårt det här med popcorn...
Så Robin fick ta den igen. Men det var dömt att misslyckas och man kan nu följa popcornspåret hela vägen hem till mig.
Hela kvällen slutade med att vi satt och pratade om våra liv på en busshållsplats i ca 2 h. Mycket vi var tvugna att få ur oss...

Meeen det var en rolig kväll! Den gör vi gärna om! =)



image31

Allvarliga: NEEEEEEEEEEEJ, så får du inte göra, Robin-bilden.
(sen att man ser att det rycker i smilbanden på mig är en annan 5:a)

6 månader, 1 vecka och 3 dagar kvar to One Wild Night!!




Snöflingor, tack...

Det regnar och regnar och regnar... Är det inte dags att byta ut de där blöta dropparna mot vackra, vita flingor?
I really think so! Och nu börjar alla som har bil att muttra och svära... Jaja, klaga. Ni kan stå ut 1 månad eller 2...
Och ni tycker det är mysigt längst in i hjärteroten. ;)

Denna veckan har varit spännande och stressig.
Var hos läkaren i måndags. Har en nervklämd i handleden och har nu en skena som håller handen helt rak. Ska ha den när jag sover och jobbar i 3 FREAKING veckor... MEN JIPPI! Man känner sig som värsta invaliden!
Lillsyrran börjar till och med kalla mig handikappad. Gee, thanks! Känner stödet...
Man kan ju för fan inte sova normalt med skiten, man fastnar och hamnar i konstiga ställningar och till slut vill man bara slita av den... Men nej... Lika bra att stå ut... Annars kanske de cut me open, och det vill vi inte...

Ledig i tisdags, var och shoppade massa julklappar. Ibland är jag bara så jävla bäst på sånt. Jag borde verkligen bli personal shopper!
Men jag kan ju inte skriva vad jag köpte... ;) Har småsyskonen och Sara och Sandi snokandes rundor här inne, så det går inte för sig. ;) Tålamod, mina vänner, är en dygd... Remember that.

Onsdags... Hände inte så mycket förutom att Robin har tappat rösten! Gud, va jag garva när han kom på morgonen och skulle prata. Helt sjukt va roligt det lät... Och nu inser jag vilken hemsk jäkla människa jag egentligen är...
Förlåt, vännen... (kolla, offentlig ursäkt och allt)
Dagen fortsatte med att jag får värsta cp skrattattackerna bara jag tittar på Stoffe och jag börjar till slut skratta mitt i ett samtal och den stackars kunden tror jag blivit totalt galen.
Stoffe bekräftade mitt tillstånd med att säga: "Du är ju fan sjuk!" Hmm... True, true, men fan va roligt det va... ;)

Igår var en sån där lång dag och jag o Sara proppade i oss otroliga mängder skit. Jag var uppe i 3 color, 1 redbull, 1 fetebaguett (som killarna sa liknade Pink Sambora eller Ricky som Jonny börjat kalla den...), 2 lussebullar, 1 mars och massa jävla choklad som vi fick från banken.
På kvällen är det totalt dött och Sara får den underbara idén att pimpa Stoffes tangentbord och mus med chokladpapper i silver som hon viker till små flygplan. SÅ hon börjar pregga i mig ännu mer choklad tills jag trodde jag skulle spy. Men fan va fint det blev. ;)
Tomas lurade mig som fan denna kvällen... Han satt och ringde på min jobbtelefon men la på innan jag hann se vem det var. Så satt han och gjorde ett antal ggr i en halvtimme tills jag säger nåt med att det är nog nåt fel med telefonerna.
JA! säger han, för det hände visst honom också och det var ju inte alls bra, för tänk om linjen är blivit idiot och slänger ut samtalen. Så vi drar igång värsta undersökningen men hittar inget fel.
DÅ tycker jag att det är bäst att ringa vår kära IT avdelning. Så jag ringer och hamnar hos Ante som visst har jouren och börjar babbla om den här fördömda linjen och Ante höll med om att det inte alls var bra. Så han ska in i systemen och hålla på och då... säger Sara: "VÄNTA! Han ljuger ju bara! Tomas lurar skiten ur dig!"
Och mycket riktigt sitter Tomas och asgarvar: "Så ringer du IT!"
Jag blir sur och Ante blir ännu mer sur och säger: "Gå och slå honom HÅRT! NU!"
Jävla Tomas... Fy fan... Payback, är allt jag säger...
Robin röst hade fortfarande inte kommit tillbaka... *fniss*

Idag har varit en lååååång och tröttsam dag. Minuterna har segat sig fram... Men till slut, efter musik krig med Stoffe,  slutade jag och sprang upp på Väla för att möta Jessi för lite julklappsshopping. Vi går förbi Sätta-på-Robin-granen och jag berättar för Jessi att detta är den berömda granen jag bloggat om. (egentligen är det bara Sara och Robin som verkligen vet hur roligt detta är)
Men det är en väldig tur att Jessi är van vid mig... Annars hade jag nog blivit inlåst någonstans med en tvångströja. ;)
Hon fick sin födelsedagspresent som hon blev toppenglad för! Tur... hade varit jobbigt annars... ;)
Robins röst är fortfarande väldigt rolig, men är på bättringsvägar. ;)

Nu är det helg och med den väntar jobb, biobesök, mer shopping och kanske ett ringa-väcka-bakfull-Sara. Får se om jag har en dödsönskan just den dagen. ;)



image30




image29

Stoffe! You've been pimped!

 

2 Laebel skadade och 1 Lund död...

En av de roligaste helgerna ever... Helhärlig!

Igår var det dags för Utlandsavdelningens julmiddag på Pålsjö krog. Så man kommer dit och hittar alla utanför dörren. Vi kommer in där de har dukat upp för oss och jag hamnar vid Daniel, Stoffe, Brian och Jonny.
Det är aldrig något jag kommer göra om... Stoffe is the best, men de 3 andra har en sån riktig killhumor så det enda man kan göra är att sucka åt dem...
Iallafall kommer vi, såklart, in på ämnet: Marias dildo... Ett av skämten var att jag kunde ha en egen hemsida om den, som skulle hetta: maria.COM...
Jätte kul. Verkligen... Shit, va jag avskyr 2 vissa systrar för den födelsedagspresenten. ;)
Efter ha proppat  i oss massa julmat och ännu mer efterätt så hoppar vi in i 2 stora taxibilar som tar oss till Helsingborg igen.

I bilen kommer jag på att ingen ringt Robin för att berätta att vi är på g in till stan. Sara och Sandi sitter längst bak i den andra bilen som kör först och jag sitter längst fram i vår. Jag ska då signalera till de andra att nån måste ringa Robin, så jag håller upp handen mot örat som en telefon och mimar ordet R O B I N! 
Men de pekar bara tillbaka på mig. Och jag skakar på huvudet: NEJ! R O B I N! och Sara och Sandi pekar fortfarande tillbaka på mig...
Taxichauffören börjar skratta och säger: "Jag tror inte den här telepatin går så bra..." Och jag ungefär börjar asgarva för det kommer någon kommentar från baksätet: "Nä... Sånt gör vi inte på TELEresurs!" ;)
När vi hoppar av utanför Tivoli frågar jag dem personligen om nån ringt Robin och då suckar Sara och säger: "Vi fatta vad du menade, men DU HAR JU ALLA TELEFONERNA!"
Juuuuust det... Oops. ;) Så vi ringer Robin på väg till Hamnpaviljongen... När vi kommer fram klämmer Sara ur sig att hon glömt leget där hemma och jag och Sandi ungefär skriker: "Hur FAN kunde du glömma leget?!"
Sara mumlade fram ett svar om att de hade haft bråttom och lalalalalalaa... Så Sara, Sandi och Stoffe åker hem till Sandi igen för att hämta det...

När de kommer tillbaka har Robin hunnit komma och vi drar hela gänget till Tivoli där jag hittar en mycket full J1 som absolut älskar mig, avgudar mig och jag är sötast i hela världen...
Guess he didn't have a white weekend this time...
Efter detta blir det dansande i flera, flera timmar... Hel skönt, man har sina bästa vänner vid sig och glädjen är på topp. Ingen/inget kunde förstöra det!
Inte ens den lite närgående kollegan som helt plötsligt har händerna på Sandi och mig själv där hans händer inte ska vara... Sen har man ju självklart de där killarna som man verkligen inte har någon aning om vem de är som ska dansa lite väl nära en. Så vi räddade varandra och Robin puttade bort killarna som inte skulle vara i närheten av oss. Skit bra!
Kvällen slutar allt för tidigt och jag och Robin lämnar av Sara och Sandi (the last ones standing) vid taxibilarna och ger oss iväg på fyllemat-jakt. Det blir korv och hamburgare, cola och massa snack om sånt man måste få ur sig lite...
Kl. 4 på morgonen går vi våra skilda vägar med att jag skriker till Robin: "I'm sending you to NORWAY!"
Världens bästa kväll!! Som Sara skickade i ett mess på väg hem till oss: "Vem behöver bootycall, när man har såna vänner?!"
Och DET, mina vänner, är en jävligt fin kommentar när den kommer från Sara! Aaaaah, LYSANDE!! ;)

Idag vaknar jag av att Sara ringer och säger: "Upp och hoppa! För nu ska vi flytta mig!"
*suuuuuuck* Just det... Så de kommer och hämtar mig och vi kör direkt mot Statoil eftersom vi måste ha mat, cola och redbull i oss innan vi gör nåt annat.
Vi kör såklart vilse på väg till förrådet där alla Saras grejer finns och till slut får Sara köra till Bårslöv/Påarp-rondellen för att kunna hitta rätt och när vi väl kommer fram skakar deras pappa på huvudet åt oss... Vi är ju pretty omöjliga... ;)
Men, vi lassar in allting i bussen på mindre än en timme och är väl lite små kaxiga för detta går ju jätte bra! Men... när vi kommer fram till Saras nya lägenhet så måste vi upp 2 våningar utan hiss med alla sakerna. Vi höll på att dö!
3 tjejer ska ha upp stereobank och fetehylla för de jävla trapporna.

Efter ett tag hör man Sara: "Fan, jag har sträckt en muskel i armen..." En stund till, sen hör man Sandi: "Fan! LAEBEL SKADAD! Jag blöder!!"
Sen blir det dags för den jävla soffan... Jag och Sara ska gå först och Sandi längst ner. Problemet är att när vi ska svänga med soffan på våning 1 så är inte trapphuset stort nog, så vi blir mosade mot väggen och kommer inte loss. (vet inte hur mycket i oss som är helt efter det...)
Pappa Leif får komma och rädda oss och till slut får vi upp skiten i vardagsrummet efter lite fler mosande och Sara och Sandi hänger döende över soffan och jag lägger mig rakt ner på golvet med orden: "Fan! Jag är nu död..."

Så... detta slutade med 2 Laebel skadade och 1 Lund död...



image28
Stoffe och jag, i ett tappert försök att se ut som de hårdrockare vi är.  ;)


6 månader, 2 veckor och 3 dagars kvar to One Wild night! :D
RSS 2.0